Vad ar masshantering?

Masshantering ar en central del av varje bygg- och anlaggningsprojekt i Sverige. Har forklarar vi vad det innebar, vilka typer av massor som finns och hur du kan hantera dem pa ett miljomedvetet satt.

Kort om masshantering

Nar mark grävs ur, sprangs eller schaktas i samband med byggnation uppstar stora mangder jord, berg och annat material — sa kallade massor. Masshantering handlar om att ta hand om dessa material pa ratt satt: sortera, klassificera, transportera och antingen ateranvanda eller deponera dem. I Sverige hanteras uppskattningsvis 50-80 miljoner ton schaktmassor arligen, och en stor del av detta material kan ateranvandas istallet for att skickas till deponi.

Typer av massor i bygg- och anlaggningsprojekt

Jordmassor

Jordmassor ar den vanligaste typen av schaktmassa. Det handlar om naturlig jord som grävs upp vid grundlaggning, ledningsdragning eller vaganlaggning. Jordmassor kan bestå av lera, silt, sand, grus eller morän — ofta i blandade lager. Rena jordmassor fran oexploaterad mark klassificeras normalt som MRR (mindre an ringa risk) och kan ateranvandas fritt. Jord fran stadsmiljo eller tidigare exploaterad mark kan dock innehalla fororeningar och kraver provtagning for att bedomma vilken miljoklass materialet tillhor.

Bergmassor

Bergmassor uppstar vid sprangning och bergschakt. Materialet ar vanligtvis rent och kan krossas till olika fraktioner for ateranvandning som fyllnadsmaterial, i vagkroppar eller som ballast i betong. Bergmassor fran oexploaterade omraden ar normalt klassificerade som MRR. Kvaliteten beror pa bergarten — granit, gnejs och diabas ar vanliga i svenska byggprojekt. Krossat berg ar en vardefull resurs som efterfragas i manga projekt, vilket gor det till ett utmarkt material for cirkulart utbyte via Massborsen.

Betongmassor

Vid rivning av byggnader och infrastruktur uppstar betongmassor. Ren betong utan fororeningar kan krossas och ateranvandas som fyllnadsmaterial eller underlag for vagar. Betong med armering kraver forbehandling for att separera stålet. Materialet klassificeras baserat pa eventuella fororeningar — ren betong hamnar ofta i MRR eller KM-klassen. Ateranvandning av betong sparar bade naturresurser och deponikostnader.

Asfaltmassor

Asfalt fran vagarbeten och rivning ar ett material som ofta kan atervinnas. Ren asfalt kan fraesas och ateranvandas direkt i ny asfaltproduktion. Aldre asfalt kan dock innehalla tjaera (stenkolstjara), vilket gor materialet till farligt avfall (FA) som kraver sarskild hantering och transport till godkand mottagningsanlaggning. Det ar darfor viktigt att analysera asfaltmassor innan ateranvandning. Tjaeranalys (PAH-analys) ar standard vid hantering av uppbruten asfalt.

Miljöklassificering av massor

Alla massor som hanteras i Sverige klassificeras enligt Naturvardsverkets riktlinjer. Klassificeringen avgor hur materialet far anvandas och vilka krav som stalls pa provtagning, transport och mottagning. De fyra huvudklasserna ar:

MRR — Mindre an ringa risk

Rena massor utan misstanke om fororeningar. Kan ateranvandas fritt utan anmalan. Typiskt ren naturlig jord och obehandlat berg.

KM — Kanslig markanvandning

Massor med laga fororeningshalter. Lampliga for bostader, skolor och lekplatser. Kraver dokumenterad provtagning och analyssvar.

MKM — Mindre kanslig markanvandning

Massor med hogre fororeningshalter. Kan anvandas vid industri, vagar och parkeringar. Kraver analyssvar och ofta anmalan till Lansstyrelsen.

FA — Farligt avfall

Kraftigt fororenade massor som klassas som farligt avfall. Kraver tillstand for transport och ska skickas till godkand deponi eller behandlingsanlaggning.

Detaljerad information om varje klass och vilka krav som galler hittar du pa var sida om riktlinjer.

Varfor ar ratt masshantering viktigt?

Felaktig masshantering far konsekvenser pa flera plan. Miljomasssigt riskerar fororenade massor att sprida fororeningar till grundvatten och mark om de placeras pa fel plats. Ekonomiskt innebar onodiga transporter till avlagsna deponier stora kostnader — bade i form av transportavgifter och mottagningsavgifter som kan uppga till flera hundra kronor per ton.

Sedan 2020 har Sverige en avfallsskatt pa 744 kr per ton for massor som deponeras. Det innebar att ett medelstort projekt som skickar 5 000 ton till deponi betalar nastan 4 miljoner kronor bara i skatt. Genom att istallet matcha overskottsmassor med narliggande projekt som behover material kan bade kostnader och miljopaverkan minskas drastiskt.

Las mer om kostnader och skatter pa var sida om avfallsskatt pa schaktmassor.

Hur Massborsen hjalper dig med masshantering

Massborsen ar en digital matchningsplattform som kopplar samman bygg- och anlaggningsprojekt. Nar du registrerar ditt projekt och dina massor pa plattformen soker vart system automatiskt efter matchningar i narliggande projekt. Det innebar att dina overskottsmassor kan bli en resurs for nagon annan — och att du slipper kora till deponi.

  • →Registrera dina massor med materialtyp, mangd och miljoklass
  • →Se tillgangliga massor pa en interaktiv karta
  • →Fa automatiska matchningar baserat pa avstand, materialtyp och klass
  • →Minska transportkostnader och CO2-utslapp

Las mer om hur cirkular masshantering fungerar och hur du kan minska dina transportkostnader.

Informationen pa denna sida ar av allman karaktar och ersatter inte professionell radgivning. Kontakta alltid din kommunala tillsynsmyndighet eller en miljokonsult vid osakers klassificering av massor.

Redo att hantera dina massor smartare?

Registrera projekt